Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hvad . . . till jul igen?” utbrusto alla.
”Ja, jag skall väl helsa på brorsdottern!
Men det är lång tid ännu att vara tillsamman«
på, go’ vänner: vi få mången nöjsam stund,
innan jag bryter upp.”
”Husbond har inte spanat något märkeligt?”
frågade korpralen, som oerhördt gerna hörde
historier: de gåfvo alltid något bidrag till hans
logik om skilnaderna.
”Så dumt j frågar!” inföll mor Sissa,
hvilken, egentligen taladt, utgjorde husfrun. ”Skulle
husbond ha varit borta utan att ha hört
någonting märkeligt!”
”Åtminstone,” afgjorde mor Trina, ”kan
husbond alltid berätta något med eller utan
märkelse.”
Bolla lyfte en bedjande blick till farbror.
Olle grinade förnöjd, med mungiporna
uppdragna till öronen. Sjelfve Enstöringen vände
om baljan och stannade midt i bandningen.
”Husbond,” ropade Primus tvärt, i det han
med sin lilla stöfvel sparkade till Björn, då
denne ville rycka till sig benet, som Murre
förut ryckt från honom, ”husbond, kör för den
historien, som Lars i Korsvik berättade! Det
var äfventyr, som hade hemlighet i sig.”
”Nå ja, jag ser på er, barn, att ni gerna
vill höra något, som kan sätta en liten kyla i
blodet Så hör nu:
Det var en gång för icke så många år
se’n heller. . Men, Primus, tag äpplena du och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
