Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”låt oss stanna här, så länge du vill. . Och gå
nu till hvila, gå genast, älskade Edith!”
”Tack, Ernst, för denna ömma omtanke!
Om vi dröja här öfver i morgon, få vi ock
tid att bättre öfverlägga antingen vi skola
vända om eller fortsätta resan . . .”
”Vända om ?” Ernst kunde icke, så mycket
han än nu bemödade sig derom, dölja den fasa
detta förslag ingaf honom. ”Aldrig,” sade han
med den stadigaste röst, han förmådde antaga,
”skall jag föra dig till detta ställe, som . . som
jag genast kommer att afsäga mig. Jag
lem-nar dig i farbror Jannes ömma vård, tills
jag-hunnit reda mina genom denna nya ställning
i sanning ganska svåra affärer. Och, Edith,
äfven detta förtjenar att tagas i betraktande:
skall du ej en gång kasta en förtviflans blick
tillbaka på den återförening, som kanske
verkligen gör dig arflös ? Jag bör ej söka dölja
för dig att, ehvart jag än förer dig, det icke”
(hans röst sänktes) ”blir till det lilla välstånd
vi haft.”
”Säg ingenting mera. Ernst! Jag är ej så
okunnig, att jag icke begriper i hvilket
oer-hördt bryderi mitt lättsinne ställt dig äfven i
afseende på ekonomien. Kanhända får du vid
detta hastiga afträdande ej hälften igen af
hvad du på våren fått för grödan, kanske ej
hälften igen af det kapital, du lagt ned i
kreatur och öfriga inventarier. Jag vill i alla
hänseenden vara beredd på det värsta. Och, tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
