Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edith bortlade arbetet, och sedan hon, ännu
med tankarna upptagna af samma ämne, gått
ett par slag i det icke just stora, men trefligt
möblerade’rummet, utgörande tillsammans både
förmak och arbetsrum, kastade hon sig hastigt
ned på mattan bredvid sitt barn och började,
sjelf ett gladt barn, leka med den lille.
Härunder kom Barbro in och frågade om frun
snart ville hafva tét.
”Ack, kära Barbro, jag tänkte att Ernst
skulle komma! Vi vänta ännu en timma med
vår lilla supé. . Men tag in lilles gröt, jag
skall nu kläda af honom, och under tiden
kanske . . .”
”Nej, kära fru, det är inte värdt att vänta
herrn så snart: det går ej fort, skall jag
säga, att sälja hästar och småkreaturen se’n.”
Edith suckade, tog sin son på armarna
och gick med honom in i sängkammaren, der
bredvid den stora sängen en helt liten,
om-gifven af snöhvita gardiner, stod vid den unga
moderns sida.
Och nu skulle man sett denna unga mor
i sina hulda omsorger!
Med hvilken tjusande skalkaktighet retades
hon ej med den lilles aptit, hur barnsligt
skrattade hon ej åt hans försök att sjelf tillegna
sig skeden och hur njöt hon ej slutligen af
hans belåtna småleende, då den lilla skålen
var tömd! Men ännu hade hon icke ”råd” att
lägga honom: hon måste först i flera omgån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
