Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar hålla honom mot ljuset för att riktigt njuta
af hans ”engla-skönhet” . . och den lille Janne
var en verklig serafisk varelse.
Hans djupblå ögon, hans mörkif
silkesloc-kar voro isynnerhet Ediths förtjusning, ty de
erinrade om fadern, och Helmers förtjusning
var gossens fina och ädla profil jeuite draget
kring den korallröda munnen, som var en
påminnelse om modern, och bådas gemensamma
innerliga nöje var att låta honom kasta sig ur
den enas i den andres famn. När han så
tröttad somnade i enderas knä, med hvilka
blickar af lefvande ömhet betraktade de ej då
sin förstfödde . . hvilka skatter af sällhet och
njutning egde de ej i honom och i hvarandra!
Och andra njutningar och nöjen hvarken
egde eller efterlängtade de.
Deras omständigheter voro nu ofantligt
mycket inskränktare, än då de för tre år
sedan som nygifta flyttade till Lärkholmen.
Dessutom hade skörden detta år i alla afseenden
gifvit förlust, men detta var en förlust, som
hela orten fick vidkännas, och ehuru den för
de unga makarna var oändligt kännbarare än
för många andra, föll likväl ingendera i
harm-full klagan. Dc föresatte sig endast att
genom de uppoffringar, de kunde göra, söka
mildra det onda så mycket som möjligt.
Och vid rådplägningen öfver sina
bekymmer (ty nu rådplägade de i allt) var det Edith
som först föreslog vissa besparingar, hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
