Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det yttre rummet, hvilket låg åt gården, så
att hon kunde höra när det körde.
Ediths fingrar drogo flitigt nålen upp och
ned: hon hade många att sy åt och ingen som
hjelpte henne, ty utom Barbro, som nu
förenade en mängd befattningar, hade de blott en
ladugårdspiga.
”Nu ändtligen!” ropade det högt till inom
Ediths hjerta, och hennes kinder fingo en
högröd"purpur ... "Ah,” tilläde hon, ”han tror väl
att jag ligger . . jag vill sitta qvar vid
sömmen: han skall då förebrå mig för det jag
ännu är uppe, för det jag ej är nog rädd om
mina ögon . .. dessa förebråelser äro så ljufva.”
Edith lyddes med skärpt uppmärksamhet.
”Det kunde väl icke vara något misstag?
Nej, nu sköt Barbro ifrån förstuguregeln . . .
men så långsamt det går, innan han kommer
in . . åb, han tager af sig kläderna i
förstugu-kammaren.”
Och långsamt gick det, ty Edith hade visst
tio gånger varit halfvägs mot dörren och lika
många gånger velat springa ut, derest icke
hennes lilla beräkning att bli öfverraskad vid
arbetet återfört henne tillbaka till stolen, då
dörren sent omsider öppnades och Helmer
inträdde.
Men i stället för det utrop af glad
förvåning, i stället för de milda, smekande
förebråelserna, som Edith väntat sig, gick Helmer
helt tyst och med långsamma steg framåt bordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
