Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gripa denna resurs, som du så gladt beröfvar
dig, så blir det dock icke mera än ena hälften.”
”Men den andra hälften har jag under dessa
aderton månader insparat, dels af de
handpenningar, du då och då gifvit mig, dels af
den lilla vinst, jag haft på försäljningen af
mjölk och bär, och hvarje gång jag ökat min
skatt, har jag sagt till mig sjelf: ’En dag, om
Ernst blir i stort behof, skall han se att jag
varit förutseende.’”
Här sade dock Edith en af dessa
osanningar, om hvilka det är möjligt att kalla dem
sublima. Det var icke för Ernst denna lilla
skatt med så många försakelser blifvit samlad:
det var för den tid, då lille Jannes uppfostran
skulle öka deras utgifter och bryderi. Det var
för sitt barn, hon sparat och för hvilket hon
på nytt skulle börja spara, ty ej en gnista
hopp hade hon nu om en annan hjelp: hon
syntes vara död för sin mor.
”Och dessa penningar,” utbrast Ernst, ”dessa
penningar, dem du, med gud vet hvilka
uppoffringar, hoplagt, dessa heliga penningar skulle
din make tillegna. sig för att betala en
spel-skuld! I denna tanke ligger något så
förfärligt och upprörande, att jag ej kan fatta den . .
fördömelse öfver dessa nesliga sinnesretningar!
Att ha varit en lekboll för sin egen usla
lidelse, att ha blifvit lockad i en fälla, att, o,
usla förnedring, ha lydt spelarens alla vilda
instinkter . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
