Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händelse att vi dukat härinne i vårt arbets-
rum, så ären j tusenfaldt välkomna!” sade Edith
och kastade en, man kunde nästan säga,
be-hjertad blick öfver bordet... ”Men”, tilläde hon
rodnande, då hon fick se den revolution, lille
Janne tillställt, ”ni måste först tillåta att vi
få duka om och skaffa någon tillökning ... Se,
Jenny, så den här rustaren begagnat sin
frihet, medan vi kastade ögonen från bordet till
vagnen.”
Man smålog öfver Ediths bryderi å sin
sons vägnar, och Jenny svarade:
”Efter jag hade en smula aptit, då vi kommo
till gästgifvargården, åto vi middag der, men
om vi få språka bort några timmar med er
tills månen går upp (jag är ofta sömnlös om
natten, och det är skönt att då resa), så blir
det oss en dyrbar njutning.”
”Stigen då in i vår sängkammare på en
stund” — detta rum höll Edith fint som en
helgedom, och sådant var det äfven i dag —
”medan vi få sluta vår middag och jag hinner
kasta bak-kostymen af mig!”
”Får jag då låna den här lille
kärleksguden?” Jenny fångade den lille med.sin
urkedja, som blixtrade i hans ögon................
Så snart dörren var stängd mellan de båda
äkta paren, räckte Helmer med en deltagande
blick armarna mot sin hustru.
”Min stackars Edith, detta var en bitter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
