Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nej, deras kärlek* har förhöjts i stället, och
de ingifva en rörelse, som gör både godt och
ondt.. godt för det, man ser, fruktan för den
framtid, man icke kan se .. dock hoppas jag
godt för dem. De hafva ju dessutom en så
dyrbar klenod i sitt barn.”
”Men stolta, stolta i sina tryckande
omständigheter!” inföll Werner.
”De ha rättighet dertill, min vän!”
”Nej, Jenny, jag tror icke det... Och du
hade bort begagna ditt inflytande, att förmå
fru Helmer att, medan ännu tid är, vända sig
till sin mor. Måhända väntar hon blott på
deras bön, för att. ..”
”Ack, säg ingenting mer!” försvarade Jenny,
”Familjintressen eller, rättare, familjintriger
skilde dem ju från friden och det lilla välstånd
de egde. Försoningen bör således komma från
dem, som hafva-makten. Fattigdomen blottar
sig ej gerna, när den vaktas af en redlig
stolthet, och stoltheten kan ej lära sig tigga.”
”Nå, gud låte det icke komma derhän, att
det blir rent tvång! Men dessa fördömda
arrenden, då otur följer på otur, äro icke narri:
en enda olycka till, och all Helmers
ansträngning skall ej rädda dem från fullkomlig
undergång.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
