Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sluta sig till den, som varmast slöt sig till
henne. Men denna sjelfviskhet hade ingenting
att skaffa med hennes stränghet mot Edith: här
styrdes hon allenast af sina en gång som rätta
uppfattade principer, och sjelfva Olga hade i
den punkten ingen makt..det hade redan förut
visat sig, då hon på sista tiden velat försöka
den.
Men det var icke blott dessa varsamma
och oväntade försök å Olgas sida som
fästat hofrättsrådinnans uppmärksamhet, det som
isynnerhet väckt henne på den tanken, att en
henne obekant förändring tilldrog sig med Olga,
var den tröga stiltje, som allt mer och mer
började röja sig i dennas lynne och väsende.
Hon, som förr varit så intresserad af allt, så
nyfiken att höra och se, satt eller låg nu helt
likgiltig i sin hvilstol halfva dagen. Om hon
läste och händelsevis fällde boken, upphörde
hon hellre med sin lektyr, än hon gjorde sig
besvär att upptaga den.
Sedan hofrättsrådinnan, såväl under sin
dotters vistande på Dagby öfver julen som vid
sitt eget sednare besök på ’Odensberg, blifvit
fullkomligt öfvertygad att ingen för framtiden
behaglig anledning kunde tillskrifvas Olgas
förändring, fick hon verkligen känningar af en
allvarsam oro; men då hon äfven märkte hur
omsorgsfullt den unga friherrinnan undvek att
blifva frågad, sparade hennes nåd sin forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
