Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfva! Vi flytta dit, der man kan få vara så
fattig som helst, utan att behöfva visa det.’1
”Jag skriiver till din mor, barn! Jag ber
dig, låt mig vädja till hennes mensklighet. . .
tänk på din närvarande belägenhet, tänk på
att Helmer hela denna tvinlånga sommar
förtärts af feber, tänk på att motgång efter
motgång, haglet, boskapssjukan och denna så
långvariga torka förstört era sista förhoppningar!
Ernst ovetande bör du förödmjuka dig och, om
det så skulle vara, tigga hos din mor om en
skärf af hennes öfverflöd.”
”Nej, så vill jag icke förolämpa Ernst och
förnedra oss båda. .. Tigga, aldrig . . nej,
aldrig, så länge vi kunna röra ett finger till
arbete . . Och var lugn, farbror, det går nog bra!
Vi ha nu blott oss sjelfva, intet hushåll.
Af-kastandet af dessa bekymmer skall redan verka
godt på Ernst. . Gud bjelper oss . .
Så talade Editb. Och med tungt hjerta,
sedan han skilts från sin sista sparpenning,
tog farbror farväl, och hans sista ord blef ett
löfte, gifvet åt både Ernst - och Edith, att ej
förråda deras tillflykt, ej tigga om almosor
för dem.
Och såsom vi veta hade han hållit detta
löfte...........
Omkring en timma ännu fortfor Helmer
oafbrutet att arbeta. Endast på
morgonstunderna sysselsatte han sig med detta författar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
