Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Du frågar mig således . . .”
”Jag vill icke fråga dig direkt.. dertill har
jag icke mod . . jag vill blott berätta att jag
ibland tänkt så här: ’Det syns nog att Ernst
älskar mig med en lika innerlig som
oförgänglig kärlek, likväl skulle jag känna mig öfver
all beskrifning lycklig, ifall jag visste . . ifall.,
ifall . . .’” upprepade hon än en gång, och den
blyga förvirring, som uttalade sig i hennes
röst och hela väsende, lånade det skäraste
jungfruliga behag åt hennes nu så sublima
skönhet.
”Hvad vill du då veta, min dyra engel?”
”Ah, det är alltför barnsligt att vara så
oförnöjd! Jag vill veta om du känner att denna
nya, oförgängliga kärlek härleder sig från den
unga, starka, brinnande låga, som du före den
olyckliga aftonen egnade mig. . om, med ett
ord, denna kärlek ännu är ung?v
”Ah,” sadfe han, i det han lade hennes
bufvud mot sitt bröst, ”det hade jag aldrig
kunnat gissa att du behöfde fråga om ! Jag
trodde att du såg det, jag trodde att du lika
säkert som jag visste, att denna kärlek ännu
skall vara ung, sedan den skilt sig från allt
det jordiska, för att följa oss på vår sista
flyttning. Fattar du ej att den kärlek, jag
under ett lif af rikedom och lycka hemburit dig,
aldrig fått ens. en fläkt af den tillbedjande
dyrkan, du under våra olyckor väckt hos mig!
Det var just ett sådant lif som skulle fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
