Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalla allt det herrliga, som slumrade i din
själ. Och jag* som dag för dag följt denna
utveckling, jag, som hämtat min styrka från din,
jag skulle icke älska dig med en djupare och
skönare kärlek än fordom? Gud hör det, min
Edith, han hör att jag säger dig det denna
känsla, som utgör min kraft, sjelfva mitt lif,
ännu kommer att lefva, sedan de ljufva
rosorna på din kind och hela denna fängslande
skönhet, som nu tjusar mig, flyktat bort, ty
jäg har qvar din själs oförgängliga skönhet,
din själs skatter!”
Medan de unga makarne så läste i
hvarandras hjertan, hade Barbro inkommit och tändt
brasan i kakelugnen.
Snart flammade den i hög låga, och om
den än belyste mörka väggar och en
torftighet i bohag, som nära nog kunde kallas full
fattigdom, så belyste den äfven en tafla af
ren och uppoffrande kärlek, af stort och sant
mod........
För den högtidsdag, som nu ingått, hade
båda makarne gjort sina små besparingar, hvilka
uppenbarade sig under loppet af dagen. Ediths
blefvo först synliga. De röjde sig vid
kaffebordet, hvarest hela öfverlefvan af deras fordna
lilla lyx blifvit hopsamlad.
Det var nu länge sedan det hvita
raffinad-sockret lyste i silfverasken, enda qvarlefvan
af det, som Helmer ärit efter sin mor, och
nästan lika länge sedan man såg en hel korg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
