Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid både paletåen och bonjuren med
samma värdighet som om de nyss kommit från
skräddaren, hvilket gjorde afståndet mellan
ega-ren och hans rock ännu mera märkbart.
”Hvad dessa kuskar köra vårdslöst!” sade
Edith och drog med en liten förtrytelse bättre
åt sig ’kappan.
”De skulle nog visa fotgängarne mera
aktning, ifall deras herrar vore mindre likgiltiga.”
”Detta är olyckligtvis sant, Ernst! Jag mins
att äfven jag en gång satt helt beqvämt
tillbakakastad i vagnen och väntade med
otålighet att kusken skulle köra på.”
”Ifall du ännu en gång finge intaga en
sådan plats,” svarade Ernst, ”skulle du visst
ha mycket olika känslor!”
”Ja, helt säkert. .. Men se, hvilken lysande
vagn der nu rullar fram, liksom om vi
fot-menniskor endast vore ärnade till vägfyllnad!”
Som Edith sade detta, hade hon just med
sin mans tillhjelp lyckats komma upp på
närmaste stenarna invid kungliga teaterns förstuga,
men som ingången var alldeles öfverfylld med
menniskor, dröjde de några minuter utanföre.
I detsamma stannade den eleganta vagnen,
och dess fotsteg nedfälldes af betjenten.
Liksom slagen af en förtrollning, blef Edith
stående orörlig.
I vagnen satt, vårdslöst tillbakaböjd mot
dess präktiga beklädnad, en ung dam med ett
utseende liksom hon uppvaknat ur sömnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>