Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sig ha rättighet till den ljufvaste
förhoppning?”
”Dåra mig ej med detta fåfänga hopp!
Mitt hjerta klappar så att det vill springa
sönder . . .” Och Edith snyftade högt vid tanken
på att hon endast några steg var skild från
sin mor och att kanske just i detta ögonblick
hennes barn var slutet i dennas famn.
”Gråt, älskade, gråt! Jag vågar ko mitt
hjertas aning, att dessa tårar skola förvandlas
till glädjetårar.”
Hofrättsrådinnan satt flämtande i
schäslongen. Olga stod framför henne med en flaska
droppar i hand. Lille Janne hade stigit upp
på en stol, roande sig med ett par kinesiska
porslinsgubbar. Dörren var tillsluten.
”Hur är det nu, lilla goda mamma?”
”Bättre.”
”Gudskelof! Och gudskelof för det jag på
en gång fått alla sinnen så upptagna, att jag
känner mig lefva ... Se nu på barnet. . är
han ej så lik, så lik . . .”
Olga fullbordade ej meningen, men hon
skyndade bort, tog Janne på armen och bar
honom till moderns fotter.
”Låt bli mig, du . . Janne vill se på
gubbarna!” Och helt ogenerad vände pilten åter
om till bordet.
”Du får ta dem med dig: du får behålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
