Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ögonblick stod baron Abbe slagen af
denna nyhet, som gaf mer än ett styng åt hans
sjelfviska hjerta.
Derefter återtog han med en fattning och
en fintlighet, som vittnade om att han sökte
behålla partiet ännu i sista hand:
”Min gud, min söta vän, så du ansätter
vår dyra mor! Ser du då icke art hon lider
alltför häftigt, hon, som har skarpsinnighet och
erfarenhet nog att uppfatta det listiga i denna
intrig — i sanning, den är väl uttänkt — att,
med ens de se svärmors ankomst anmäld i
tidningarna, genast hyra den der lokalen, som
jag vet var ledig för några dagar sedan!”
”Och detta är allt hvad du gör för att
återvinna din hustrus aktning?” återtog Olga
föraktligt.
”Men, min bästa vän . . .”
”Allt hvad du gör”, tilläde hon med
blixtrande ögon, ”för att lätta ditt samvete, hvilket
åtminstone borde säga dig huru stor del du
har i deras olyckor?”
”Jag förlåter din häftighet, Olga, och är
till och med i stånd att skatta de vackra
känslor, som hänföra dig . . men, tro mig, de
kunna gå till en för stor ytterlighet!
Behöf-ver väl dessutom mamma våra uppmaningar?
Skulle bon sjelf förblifva neutral i denna
fråga, om hon beslutat sig till att frånträda sina
grundsatser, sin en gång utstakade vilja . .
”Min gud, Abbe, hvad du i denna stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
