Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänskapen för clem, som på en gång älskat
honom och gjort honom så mycket ondt, hade
blifvit qvar i hans hjerta. Och nu, då han
liksom ingått i en ny varelse, hade han
kommit för att säga dem detta.
Han hade likväl äfven haft en annan afsigt.
Genom farbrors sista bref på Paris
underrättad om den långa botöfning, Edith måst
undergå (något, som gubben ej längre kunnat
dölja, då grefven skulle återkomma), hade han
påskyndat sin hemresa för att hos
hofrätts-rådinnan, med åberopande af fordna ömma
förhållanden, söka tillvägabringa en försoning.
Men med innerlig sällhet fann han denna
försoning redan fullbordad. Och när han i sin
djupa musikaliska ton sade: ”Tag emot den
stackars pilgrimen, som under alla sina
färder ständigt tänkt på den dag, då han åter
skulle bida bland er!”, då öppnades för honom
både armar och hjertan.
”Alltid, alltid,” sade hofrättsrådinnan,
”finner du här en mor!”
”Och en kärleksfull syster!” tilläde Edith,
i det hon gaf den återkomne en systers ömma
omfamning.
”Blott ej Helmer misstycker min ankomst?”
hviskade grefven sednare till farbror Janne.
”Jag har likväl noga ransakat mitt hjerta:
det är blott en älskad vän jag återser.”
”Låt oss fråga åt, bror!” svarade gubben
leende. ”Sådant bör man alltid ha på klar fot.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
