Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ondskans fotabjell på dammande vägar tråda!»
«Och vordo så vredens skålar utgjutna. —
»Ensam är jag igenlefd; för hvem skall jag qväda?
»Ho är min nästa, att jag henne bilda må?
»Min moders son, att han till mitt beläte må lämpad varda?»
Och oxen svarar: «Se jag nitälskar och tröskar såsom tu,
«Och jag äter såsom tu af mina händers verk,» säger
plogens son.
Och åsnan genmäler: »Se jag vänder såsom tu mina öron
till att höra,
«Stilla, såsom tu bär jag min börda,» säger den Öronfagra,
«Och jag lägger mig såsom tu vid vattubäckar, väntande
på bättre tider,
»Efter den allmänna kulturens tider bida vi* tu och jag,
Sela!»
Tå svarar then rättfärdige: «Häran, J min moders barn!
«Min famn är redo och rymlig,
«Mitt hjertas förgård på gaflar öppnad,
«Ty se vid thessa Babels älfver
«Hänger jag tills vidare min harpa i pilträ. Sela!»
(Han bortlägger instrumentet.)
FRU NOACH.
«Min moders barn?» — den frasen fordrar tydning.
JAPHET.
Alltsammans vill, i städad skrifart, säga:
Jag lägger nu tillsido vitterheten,
Och all min diktan blir att färdiggöra
De af naturen påbegynda väsen,
Som djur man nämner, (har väl jag ej skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
