Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och böjelser och lynnen skilja sig;
Och modren mången hemlig tår har fällt
Af nit att hålla endrägtsroten frisk.
Dock är mitt hopp, att ej den dumma striden
Om mitt och ditt, om löst och fast, förnyar
För Haikals blick den stackars Evas öde*). —
Med Japhet går väl an; han är dock öppen,
Och bär sin lilla galenskap i dagen;
Men hvad den Cham är sluten och kuriös!
Och präktig sen! — En prins i mine och later,
Han vandrar fram och ser med hemlig ömkan
De små bestyr, som hvila på oss andra.
Är det en följd af hans fatala sjukdom,
Hvars mörka spår för öfrigt också dröja?
Ha vi ej nog utaf kulörta krämpor,
Af gulsot, rödsot, blåsot, svartsjuka,
Och hvem mins allt? — Att nu till råga brunsot
Skall prackas på vårt skiftningsrika slagte?
Gud vet, vid hvilken eld han brynte sig;
Den tycks ha gnistor ock i hjertat fällt. —
Jag står och pratar här om eld och gnistor,
Att jag min egen spiseld platt förgäter!
Det skulle bli, minsan, en vacker låt,
Om i vårt arma, tunderlösa näste
Den sista gnistan slocknade, o jämmer! —
Tillsammans kol! min ande skall er lifva. —
*) Hon syns hår syfta på den tradition om den första brodertvistens
anledning, som förekommer i Ammudeka Schifa, fol. 48: oKain och Abel
delade jorden sig emellan så, att Kain fick fastigheterna och Abel
mobi-lierna. Derpå sade Abel: drag af dig kläderna, ty de tillhöra mig; men
Kain svarade: gif dig npp i luften, ty jorden tillhör mig, o. s. v.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
