Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvinnande sken alla färger öch äfven former synas
förädlade sammangjutas. Äfven Ha ikal är, af det yttre
skenet och den mångfaldigt upplifvade qvinlighetens inre
glöd förskönad, icke olik den sällsynta Nbvember-Aurora.)
haikal (ser upp).
Hjelp, herre! — Dör jag ej, så är det mycket.
han (springer upp).
Dö icke! dö icke! Lifvet du tände,
Hoppets och kärlekens eviga lif;
Frälsningens förstling din rosenmun sände;
Äfven fulländningens löfte mig gif!
Hjelp har du äskat — har kallat mig herre —
HON.
Nej nej! Han gör sig alltför stora tankar.
Han var ej menad — honom jag ej känner
Och vill ej känna! — Herren skydde mig
För resande, som komma skorstensvägen!
En orm bland rosor — sådant såg man förr.
HAN.
Hvar irrar nu din tro i fjerran?
Hvar är din tanke fängslad nu?
Vet, jag kan höra, nämna Herran,
Och dyrka honom, såsom du.
Kan väl en fridlös ande våga
Att storma mot en fridlyst randP
Han brännas skall af dubbel låga,
Han fängslas skall af dubbla band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
