Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mig allt, för dig kanske af intet värde:
Mitt jag — mitt mig, grammatikaliskt uttryckt.
HON.
(Præludium är slut och sången börjar;
Nu blir det ord och icke endast visor.)
O ve! allt dunklare hans tal sig faller.
HAN.
Bryt då ditt galler,
Heliga bön!
Framträd så skön,
Att hjertat du vinner!
Framträd så klar,
Som urelden brinner
I Vestas förvar!
När Herren log och sade: «allt är godt&
Ej såg Han andetomma massor blott
En medvetslös naturlag exprimera
Och pryda ut med skiftningsgranna slöjor
Nödvändighetens Automat, som ljuger,
Med måladt öga, kind och läppar, lifvet;
Ack nej, ett verkligt lif i hvarje grand,
Ej blott det döda lif, som skalden menar,
När solen baddar på hans frusna hjema
Och tinar upp det yttres lumpna aftryck,
Som bo derinne och idéer kallas,
Så att han qväder om naturens lif;
Hur Zephir suckar, dansar, hviskar, kysser,
Hur blomman vaknar, niger, ler och gråter;
Han tror sig dikta, då han endast uppsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
