Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Gasupplysningen försvinner småningom, tills blott
månen åter lyser, men Japhet är vänd åt åskådarne.)
NOBEL.
Naturligt blir jag kung.
JAPHET.
Om folkets val dig lyftar
Till samma värdighet, som fabeln dig beskärt.
HEKTOR.
Mitt val blir något svårt; jag har för myckert lärt.
« BOCKEN.
Jag blygsamt för mig tar en vingård och ett tempel.
BORICKAN.
Och jag ger ut ett blad med gammal aktad stämpel.
RÖSTER FRÅN ALLA HÅLL.
Nej, herre, dröj hos oss, och skifta du vår lott.
Uti din visa hand vår sällhet hvilar blott
japhet (med högsta sinnesstorhet).
Ja, det är sagdt och gjordt! med er jag går att vandra.
(Han utsträcker armarna. — En förskräcklig stöt skakar
Arken. Vågorna slå upp ända öfver fönsterna.
Allmän förskräckelse. Qvinnorna svimma. Japhet
förlorar jemvigten och blir stående på alla fyra,
hvari-genom hans synpunkt alldeles ombytes.)
O himmel! hvilket slag! hvart flygtade de andra?
Försynen borta är, och i dess ställe — ack!
(1 månens ställe skymtar bakom fönstret ett Jätteöga.)
Det stränga ödet kom. Är det min mödas tack?
O öde, huru plumpt och arbiträrt du handlar,
Som så den skönsta dram i Tragedi förvandlar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
