Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då osedd nu från domen orgelklangen
Och sången hundrastämmig sänkte sig —
Och då ännu den skallade, steg kistan
Med resningen, som henne stödde, långsamt
Sig sänkande, i underverlden ned;
Men grafvens täcke Öfverslöjade,
Yidt utbredt, den fördolda mynningen.
På jorden stannade blott jordens smycken
Och följde icke den försvinnande;
Men högt på helga sångens Cherubsvingar
Den fria själen svingade sig uppåt
Att söka himmelen och nådens sköte.
Allt detta ville jag, o moder, föra
Med liflig målning i ditt minne åter,
Att du må pröfva, om vid denna stund
En verldslig önskan i mitt hjerta bodde.
Och detta festligt höga ögonblick
Utvalde ledaren af mina öden
Att mig med kärlekens förtrollning röra,
Men huru, frågar jag mig sjelf förgäfves.
ISABELLA.
Ändock fullända! låt mig höra allt.
DON CÆSAR.
Hvarfrån hon kom och på hvad sätt till mig
Hon fördes, vet jag icke mer. Då jag
Mitt öga vände, stod hon vid min sida,
Och dunkelt, mäktigt, underbart, betogs
Mitt djupa innersta af hennes åsyn.
Fahlcrantz’ saml. Skrifter. III. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
