Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skymningen, att blott en kortare utvandring kunde ske, och
som det ej var spektakel tillbragtes aftonen inom vårt Griiner
Hof. Allt annat uppsköts till morgondagen, d. v. s. gårdagen.
Petri, Ulrichs och Afras, Mauritii m. fl. kyrkor besågos först.
I den sistnämnda, hvars namnsdag det var, stannade jag, for
att höra en del af den till helgonets ära pågående predikan.
Deri omrördes huruledes den romerske fältherren Mauritius
öfvergått till kristendomen i spetsen för hela sin legion. «En
Romersk Legion», hette det vidare, «hade, då den var fulltalig,
så många cohorter, manipler etc., och det är ingen tvifvel, att
den ju var «ganz vollzählig.»» Protestantiska kyrkan är stor och
den rikaste på taflor jag sett.
I det nya Bayerska Filial-Gemälde-Galleri fick jag blott
göra ett kort intitt; man lät mig temligen sträft förstå, att då
just nu taflornas flyttning från Rathhaus pågick, var ej tid till
någon skådning. Att samlingen innehöll mycket och herrligt,
isynnerhet i den gammaltyska konsten, så mycket kunde jag se.
Under den vidare vandringen drogs uppmärksamheten särdeles
af de, mest af Holzer, utvändigt frescomålade hus, någonting
dittills alldeles osedt. Men snart ännu mer af en besynnerlig,
mörkgrå, af vattenfyllda grafvar kringgärdad byggnad, med
hjertformiga fönster. Min giBsning, att det var ett kloster,
bejakades af ledsagaren. Några Klosterfrauen af S:t Ursulas
orden voro dess innevånarinnor. Yore det möjligt att komma
in der, t. ex. under föreburen önskan att bese kyrkan? «Man
kan försöka«» En enda smal bro förde öfver kanalen, till en
liten port. Yid ringningen öppnade en flicka i vanlig
pigko-stym. Hon lofvade att hemta svar på min fråga och gick.
Under tiden underrättade mig ledsagaren, att det ej gick an
bjuda nunnorna någon slags vedergällning, «denn Sie sind sehr
reich.» Med flickan återkom en fin fru, nästan alldeles i samma
drägt, som v. Dyks berömda Nunna på museum i Stockholm.
Vänligt kuttrande bad hon mig följa. Snart kommo vi i ett
stort rum, der omkring sex eller sju dylika damer, dock med
några variationer i drägten, voro sysselsatta att ordna nytvätta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
