Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vansinniga, och — icke var «så galen.» Ändtligen uppkallades
äfven högborna minnen af Italien. Den frodige konung
Bomba, åtföljd af Luccas magra hertig, tranges ofta, borgerligt
maskerad — och till den grad, att han ser nästan menskligt
högfärdig ut — bland hoparna kring Strauss och Lanner. Han
säges vara här i friareärende.
Bland Wiens utmärkta litteratörer har jag endast besökt
den berömdaste, Joseph von Hammer, numera baron Hammer
von Purgstall. Det var nemligen den store orientalisten,
hvilken jag nu, såsom sjelf adept i den litteraturen, önskade
uppvakta. Utan att egentligen klaga öfver mottagandets
förnäm-het, kan jag dock ej neka, att det starka medvetandet af en
ryktbarhet, som gjort sjelfva Sultanen till hans smickrare, vill i
hela hans skick sig uppenbara. En annan celebritet, professor
Baymann, kejsarens Lifmedicus, sökte jag af mera prosaiskt
motiv, såsom hänvisad företrädesvis till hans råd såsom läkare.
Efter vänlig och grundlig examen har han tillstyrkt Eger. Dit
ilar jag nu således. — Detta besök förskaffade mig tillika ett
närmare åskådande af det vackra, men icke särdeles praktfulla
Schönbrunn, der Raymann hos kejsaren vistas. — Då det ej
kunde falla mig in att söka bekantskap med Wiens katolska
theologer, var jag reducerad till den troligen enda
protestantiska, generalsuperintendenten Pauer, de evangeliska
församlingar-nes i Österrike prelat, en älsklig man, som varmt underrättade
sig om Sveriges kyrkliga förhållanden. Protestantiska
församlingen i Wien, 16,000 personer stark, har dock blott ett s. k.
Gebethaus, som ej heller i det yttre får hafva något som
till-kännagifver dess bestämmelse. Till denna församling hörer
prinsessan Maria Amalia Charlotta, den mellersta af Gustaf
Adolfs döttrar. Hon bor på landet, sjuklig, mild och
välgörande. Då jag laglydigt måste afslå Pauers förslag, att jag
skulle uppvakta henne, frågade han om han finge helsa henne
från en svensk, som mindes henne. På mitt svar, att sådant
troligen vore henne temligen likgiltigt, sade han blott: «Ach,
ich kenne das besser.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
