Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes Mtyda en kunskap om att ljuset är kommet i verlden.
Men lika visst som Christendomen, såsom den uppenbarade
Religionen» den uppenbarade Godens Mf i menskligheten eller
dennas bf i Gudi, måste vara fröet till det bästa i allt, så att det vi tro
oss sakna antingen finnes eller ieke bör finnas, eller ock, att
ioke det är Ohristendom, som vi så kalle — lika visst är det, att
ingenting i sin upprinnelse eUer slutliga syftning godt och
fullkomligt kan af en icke religiös grund uppkomma. Men detta
är äfven en t ros-lära, en den Christnes auktoritets-viashet, som
kan ej kar rätt att fbrdra af andra, infor hvilka han blott kan
åberopa äet, som för ögonen, för förståndet synes, blott begära
den men8kliga blygsamhet, som ej faller en förhastad dom
redan från denna för alla tillgängliga synpunkt.
Men äfven från denna betraktad, huru egen, och trots alla
poesiens renings ock förädlingsförsök, huru gräslig står ej den
Odinska hedendomen ? Är ej det praktfulla deri ett ljugande
norrsken, en falsk Aurora, ej målad af någon sol? Likgiltiga
äro för oss de många öfver det yttre af Asaläran förda tvister:
må Ygdrasil dier Ymer gifva dess äldsta cosmogoni; må mer
eller mindre af systemet vara äldre än Asarne; må dess
ursprung vara Lamaiskt eller icke; må TJdamsakr hafva föregått
Valhalla; må Loke betyda lögnen eller lågen; må de historiska
Odinerne hafva varit flere eller fåiTe och med de sina mer
etter mindre slugt hafva begagnat de förefunna läror,
isynnerhet själavandringens; —* ja, må man barnsligt eller förmätet
framställa de många analogier, hvilka man i denna likasom i
flera andra läror vill finna med Christendomen — af trefald,
af inoarnationer, af dop, af verldsförbränning och ny skapelse.
Detta allt är dock blott det yttersta af det yttre, men vi måste
åtminstone se in titt de angifna och erkända grunderna och de
för dagen liggande frukterna af en lära, i hvilken den vikta
kraften oeh den förrädiska slugheten täfla om den första
dyrkan. Och vår så nitiskt påkallade aktning för
föstbrödratro-heten, för dödsföraktet och tapperheten, för qvinnans hyllning
huru nedstammes den ef af det förakt för blodsbandet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
