Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var brödraskapets vilkor? af den tro, som, d& den gjorde
svärdet till Valhalla-nyckel, förvandlade jorden till en blodgård
kring den högsta egennyttans himmel? af den all huldare
känsla besegrande äre- oeh herrskarelust, som satte röfvaren» heder
Öfver den fritt vunna kärlekens lyeka och tog barnens blod till
pant för troheten? Visade sig på en gång för vår syn
Svealand och främst denna bygd, sådan den var i de dagar, det
nyfödda ljusets dagar, hvilkas minne vi nu upphöje — vår
blick skulle med rysning fly upp från jorden, från
förskräekel-sens länder, till ljusets och räddningens, oeh icke kunna dröja
i de menniskoblodade offerlundarne; vid de till djurisk
behandling nedkastade trälarnes skaror; vid de nattliga mordbränder,
hvarmed den från lädren ärfda blodsh&mden löser den
mångåriga eden; vid de tusende från modershjertat af fadren slitna
barn, som, i skogame utkastade, med rop att räddas från
hungersdöden framlocka vilddjuren; eller vid de gräsligheter,
hvarmed våra fäder efter Europas hela kust sökte rof, njutningar
oeh svärdets heliga död. Må Skottlands fölk med gkd rörelse
ae tillbaka p& sina hedniska fäder, vi kunne det icke. Hos
Morvens hjeltar väntade intet blodsaltare på den besegrade
fienden, men hornens och sångernas sal, ofta friheten och
vänskapen. Lodas Ande viste ej tillbaka, såsom tJdans minne
oeh lag, den frambrytande mensklighetens alla ädlare oeh
mildare känslor. Ingen Fingal kunde uppstå inom Soaudien.
Odinismen, hedendomens vildaste och mest egoistiska form,
sträckte sig förstörande till den innersta känslan af
mennisko-rätt, medlidande, ja blodsband. — Med aktning öfverlemne vi
åt de skumma tiders förskare att med triumf framleta ur sina
hafders källor hvaije drag, som ej helt förnekar mänskligheten.
Gud hafver aldrig låtit sig sjelf vara utan vittnesbörd,
men den Ande, som kämpar emot Oden, hos dem, hvilka
af naturen göra hvad lagen innehåller, bör icke med
Oden förvexlae. Vi vände oss till den källa, ur hvilkens vat~
ten den nya renade mänskligheten i Norden skulle uppstå, det
sriga lifVete källa, den nya födelsens bad; till det iifvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
