Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ondt och falskt. Icke hvad ett folk varit, blifvit och är, utan
hvad det bör och kan vara och blifva, är det for
fosterlandskärleken heliga, och det förra har all sin helgd af detta. Men till
detta heliga hörer bland annat just den tänkesättets höjning,
hvilken ej såsom en drömbild beler och hånar den djupare
patriotismen och dess idealer, dess sträfvande och dess hopp, och
särskilt dessa förhoppningars fästande vid vissa vanligen helt
annorlunda betraktade medel. Äfven de billigaste och
vänligaste värderare af Akademien, dess bestämmelse och kretsen af
dess anvisade och möjliga verksamhet, torde finna en öfverdrift
ej blott i hoppet, men äfven i anspråket att vårda bildningens
helgedom. Man skall från särskilta håll säga: är ej
veten-skapsmänneraas krets, är ej Universitetet, är ej kyrkan denna
folkets högsta bildare? Skulle ej Akademien, så betraktad,
vara ej blott en öfverflödsinrättning, men äfven genom ett
sådant anspråk nedsättande de andras ära och betydelse? Jag
lärer ej misstänkas att vilja sätta dessas kall och helighet för
lågi Hvad jag förr i dessa afseenden utsagt lärer oftare hafva
funnit en motsatt dom» Men är ej här en osökt skilnad i
författning, i verkningskrets och verkningssätt, och likväl med
det djupaste organiska inre samband mellan de åt hvardera
bestämda områden? Då man säger: Akademien skall verka på
vitterheten, och — i fall hon har ett ännu aflägsnare mål —
dock endast genom denna; så har man sagt en sanning, om
den ock icke låg hel och utvecklad i tanken. Ty vanligen
frågar man: hvad höjer vitterheten till förtjenst af en sådan
hyllning? Eller ock: om snillet är vitterhetens källa, huru
upplösa den motsats, som synes vara emellan begreppen af
vård, således yttre inflytelse, och af den frihet, som måste vara
snillets, ingifvelsens. Den förra frågan kan blott af en allt för
ringa föreställning om vitterhetens väsende uppskattas. Må
oek det temligen obestämda begrepp, som vid detta till en
del urmodiga ord fästes, i allmänhet vara eller hafva blifvit
något ytligt — på grund af en lika inskränkt mening om
9nillets, skönhetens, konstens — så kan dock ej vara oss för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
