Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älskling9stadium, och att denne sedan, 10-årig, sänd till skolan
i Pforzheim, derstädes i Simler fann icke blott en språkledare
af samma högre rigtning, utan på samma gång en älskare och
befordrare af en «purior Philosophia», den ursprungliga
Aristoteliska; och ändtligen en ännu högre lärare, den i tidehvarfvet
högste i begge afseenden, hvilken här stod honom med öppna
faderliga armar till möte. Den store Johannes Reuchlin
var på mödernet hans anförvandt. Och denne, som antände
och hänförde en hel samtid, huru skulle han ej genom
blodsbandets ytterligare kraft draga till sig den till ljuset sträfvande
gossens hjerta, och huru skulle han ej sjelf innerligt omfatta
ett så löftesrikt barn af sin egen stam. Det var ock han, som
genom Greciserande af namnet Schwarzerde likasom till ett nytt
klassiskt lif invigde dess hittillsvarande ägare, den nu till
Me-lanchton förvandlade. Det var ock genom hans inflytelse, som
Philip, tolf åra gammal, var mogen att intagas vid
Universitetet i Heidelberg, der han i professor Spangels hus och
under hans ledning så arbetade sig in i Grammatikens,
Bheto-rikens och Dialektikens mysterier — under det han tillika sjelf
upptogs af andras undervisning — att han 1511, ännu icke
15-årig, med utitoärkelse vann värdigheten af Baccalaureus och
under följande året vågade anmäla sig till Magisterpröfning,
som blott för hans ungdoms skull honom vägrades. Det var i
Tubingen, han, 2:ue år sednare, med ära bestod detta prof.
Dit hade det vetenskapliga lifvets der nyväckta bättre anda
dragit honom; der återfann han ock sin fordna älskade lärare
Simler från Pforzheim, nu såsom artium liberalium professor,
och för öfrigt i Brassicanus och Bebel utmärkte
humanistiske ledare, i filosofien v. Stade, med hvilken han sednare
uppgjorde planen till en sann vishetsläras lifvande genom en ny
upplaga af Aristoteles. — Men här var det ock, som den
egentliga bestämmelsen af hans lifs verksamhet, för hvilken de
hittills idkade studierna egentligen skulle vara förberedelse,
inträdde. Ännu var den så kallade Theologien intet annat än
en väfnad af Scholastisk spetsfundighet, till en slags systemati-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
