Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda grund hos menniskan — af dessa var han s& genomträngd
att de blefvo hans hjertas högsta skatt och derföre hans arbetes
lag. Beredandet af deras seger hos den återlösta
mensklighe-ten, se der hvad han ville.
Och hvad han vann? — Om Reformationens segrar dä,
och under gångna och kommande sekler, blott kanna härledas
från den ursprungliga sammangjutningen och samverkan af en
tro, som försätter berg,och en kärlek som är tålig och mild,
som icke söker sitt, som fröjdas öfver sanningen, som
fördrager allt, som tror, hoppas, lider allting och som vänder aldrig
åter — så känne vi hvilken andel i verket och hvilken andel
i seklernas tacksamhet tillhörer Melanchton.
Kring hans i dag trehundraåriga graf stå arfvingarna af
hans verk, af hans tro, lika välsignande, som vännerna stodo
kring hans dödsbädd, och förnimma, lika andaktsfulla som de,
det sista ordet från hans läppar, svaret på den sista till honom
af kärleken ställda frågan, den, om han ännn någon ting
åstun-dade — svaret: »endast himlen».
Endast himlen! — Så i afskedsorden
Från de hårda striders hem, från jorden,
Gjöt sig segrens, fridens, ljusets hopp,
Krönande den fyllda banans lopp.
Endast himlen var ditt mål i tiden,
< Himlaljuset, tändt i mörkrets land;
Endast himlen var din kraft i striden,
Var din tröst i pröfningarnas brand;
Endast himlen från den hunna strand
Helsade med segrens lön, med friden.
Bröder! — Trenne sekler re’n från grafven
Talar högt till oss de ädles röst:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
