Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då vi tro på sanningens rätt att blifva uttalad, måste vi
ock tro på dess kraft att — i synnerhet då uttalandet sker
med möjligaste moderation — vara de ogynnsamma inflytelser
öfverlägsen, dem oförstånd eller obenägenhet kunna utöfva.
Bland de stora frågorna har den om Skolans
emancipation från Kyrkan sednast väckt stor uppmärksamhet. Det
ar en författare af största namn, som deröfver skrifvit, och
detta i ordasätt, som synas göra anspråk på mycken
märkvärdighet. Jag vänder mig först till denna fråga, emedan den
bland alla omedelbarast förutsätter utvecklingen af ett begrepp,
aom måste vara klart äfven före besvarandet af alla de öfriga,
d. ä. begreppet «Svenska Kyrkan.»
Jag bör icke neka, att Litteraturbladets *) författare synes
mig icke allenast i det hela hafva menat vida mildare, än den
väldiga frasen Skolans emancipation från Kyrkan tyckes
innebära, utan äfven egentligen genom ett i l:a Nummern
för-Jhastadt utsägande af denna fras hafva kommit att ge en
assig-nation, hvilken det sedan blef nödigt att honoarera, och detta
med så klingande mynt som möjligt
Snillet har orakelnatur, så till vida, att ingifvelsema
komma helgjutna och hafva en syftning att äfven tvinga till ett
analogt uttalande, icke medgifvande en upplösning till njutbarhet
för hvarje fattningsgåfva. Visst är ock, att detta gedigna gör på
dem, hvilka kunna så smälta det, det bästa intryck, äfvensom
det för snillet sjelft är det beqvämligaste meddelningsaätt. Det
må alltså vara ganska tillåtligt, att G. uttrycker sig snillrikt.
Men det har, såsom allt godt, sin möjliga fara med sig.
Sjelf-va det relativt oklara — eller rättare det kkurhetförsakande,
orakelmässiga — som naturligen blir det så uttalades form,
öfvergår, ifrån att vara, åtminstone inför de svagare, en
genialiteten åtföljande olägenhet, till att blifva dess karakter och
dygd, och förförer ej blott dessa, men ofta snillet sjelft» att
der orakeltonen är äfven tro sig förnimma Gudarösten. G. vet
alltförväl, huru villigt författaren till denna uppsats erkänner
*) Utgiffct af E. O. Geijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
