Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvande, likväl måste fritt emottagas för att verka, — äfven,
enligt Skriftens klara lära, böra pånyttföda, upplysa sjelfva
förnuftet, om detta skall behörigen utföra sitt värf, är den som
här menas med den theologiska. Enligt denna mäste
sanningen äfven af alla politiska spekulationer, ehvad de framstå
såsom vetenskapligt system eller såsom stiftande
samhällsförfattning, bero af erkännandet af en gudomlig princip, såsom dels
reellt varande och verkande inom menskligheten, dels såsom
börande anses såsom grundläggningsnorm för alla menskliga
samhälls-institutioner. Således, vänd såsom blick till det inre
af mensklighetens historia, blir den theocratismus; riktad åter
med verksamhetens vilja på det menskliga samhället, blir den
hierarchismus, d. ä. dess riktning är, att då den erkänner, att,
i följd af frihetens begrepp, menniskor och således väl äfven
menskliga samfund kunna och böra blifva ej blott mottag men
äfven fria organer för den innerst gudomliga verksamheten —
sätta samhälls-institutionerna i denna gudomliga verksamhets
tjenst, eller göra det heliga såsom princip gällande i all
författning. Denna är den absolut nödvändiga riktningen af den
politiska åsigt, hvilken theologen, såsom sådan, erkänner ej blott
såsom den högsta, men såsom den enda sanna.
Således är här icke en enskild åsigt uttalad, utan ett
försök gjordt att utveckla eller åtminstone antyda den idé af
full-ändadt samhälle, hvilken hos en hvar, såsom christen, måste
vara den innersta, enda. Det är icke ett politiskt projekt, som
på försök äfven vill konkurrera med de öfriga samhällets
idealer och jemte dessa gälla hvad sig göra låter. Det är blott
frågan om att finna och framställa hvad som verkligen i sjelfva
religionen har sin nödvändiga grund och följaktligen sin
sanktion af denna. Likasom christendomen sjelf, såsom tro och
bekännelse, ej framträdde med det blygsamma anspråket att
erhålla en plats ibland de öfriga bekännelserna, utan med
den att blifva allrådande, så måste den äfven, såsom till följd
af sin gudomlighet nödvändigt innehållande principerna äfven
för samhällsinstitutionerna, hafva samma anspråk att vara
ovil-Fahlcrantz’ saml. Skrifter. VI. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
