Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i alla fall är härigenom Roms nitiska försök erkändt
och varnande.
Deremot, hvilka svåra bevis på partisinne, fördom och
oförstånd skola ej en obegränsad bekännelsefrihets vänner finna
i de påståenden, att Rom är ännu i afseende på religiös
ståndpunkt och eröfringsplaner detsamma som för tusen år sedan;
att det slafveri af vidskepelse och fides implicita, hvari det
håller de sina, är oförändradt; att dess hat emot sann
upplysning och protestantism åtminstone ej minskats; att hvad som
häri kan synas mildring och eftergift är blott en klok
tempori-sering; att den djerfhet och hårdhet, hvarmed dess praktik
åter framträder, så snart en skymt af seger sig visar, manar
all verlden att vara på sin vakt under aning om den gömda
passionen och om dess fanatiska uppenbarelse, ifall det starkaste
och mest ansvariga bålverket skulle förrädiskt uppgifvas; att
Rom af protestantismen ej annat lärt eller vunnit än en finare
utbildning af sitt förfaringssätt; att i Romanismens förhållande
till den skröpliga menniskonaturen så väl i afseende på
innehåll som former och fulländad organism ligger en ojemförligt
större makt än icke blott den arma s. k. upplysningen och
civilisationen, hvilken fastmer genom sin ytlighet och sitt blinda
sjelfförtroende sjelf banar väg för dess segrar, utan ock en
inflytelserikare än den grundligaste vetenskap; och att den enda
öf-verlägsna och med Guds hjelp segrande kraft finnes nu såsom
fordom i en sannt Luthersk anda hos dem, hvilka pligt och
gåfvor ställde i spetsen för den heliga sanningens vakt.
Oaktadt den ungefär lika värdighet, som af det moderna
upplysnings-medvetandet plägar tillerkännas den genom strängt
vetenskapliga studier vunna bildningen och den, hvilken enligt
nämnda medvetande likasom inandas redan genom vistandet i
en så bildningsrik atmosfer, som vår tids, det 19:de seklets,
naturligtvis är, lärer det dock nödgas medgifva, att hvad den
förra ej mäktar torde ock blifva den sednare för svårt, och
således, att om vetenskapen ej visat sig ega kraft nog mot
Romanismens villor, lärer ännu mindre salongs- eller cirkelbild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
