Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen kunna vara rätt säker om sin segerkraft. I och med
vetenskapens bevisade oförmåga förfaller således tillika all fråga
om tillräckligheten af civilisationens, af upplysningens och «det
nuvarande tänkesättets» välde.
Då vi här tale om vetenskapens makt eller vanmakt emot
Rom, lärer vara begripligt, att man ej menar förhållandet af
den objektiva sanningsgraden i de kämpande systemerna och
i de öfver dem förda polemiska skriftvexlingar, men att frågan
är om det välde, som Rom, oberoende af dessa striders
resultater, ja, trots de afgjordaste nederlag på detta fält, dock
fortfarande utöfvar äfven på personer, som stå högst på
tidens bildningstrappa, till och med på dess throner. Om sjelfva
innehafvarena af vetenskaplig bildning kan tydligen ej vara
frågan, ej ens om någon annan, hvars naturligt rena känsla
och förstånd ej blifvit af en falsk bildning förderfvade.
Sedan Roms ombud i Sverige för några år sedan skyndade
att göra Svenska allmänheten bekant med det då och ännu
såsom det yppersta och i striden mot protestantismen mest
beprisade verket, Möhlers symbolik (hvilket dock ej synes hafva
vunnit en önskad uppmärksamhet), skall det ej finnas otjenligt
att låta samma allmänhet äfvenledes få del af någon bland de
sedermera utkomna polemiska skrifter. Af denna litteratur
skall då inhemtas, huru med det nyssnämnda verket den
katolska s. k. vetenskapen kan anses hafva hunnit sitt culmen,
intagande en upphöjd plats icke blott of van om en Bellarminus
och andra äldre författare, utan ofvan om sjelfva den «Trionfo
della santa sede», som åt den sista påfven, Gregorius XVI,
förskaffade upphöjelsen på bemälda santa sede, ehuru hans
efterträdare (hvilken spelat de förtjusta liberalisterna ett så svårt
spratt) synes vara om denna triumf så säker, att han kunnat
våga i rätt antik papism framträda och i sådan anda bland
annat genom den högtidliga bekräftelsen af immaculata
con-ceptio beatissimæ Virginis tillika bekräfta Romerska
religionens innersta och väsendtliga karakter, icke af
Christen-dom utan af Mariendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
