Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan att förneka de förtjenster, Romersk-katolska lärde
kunna hafva af andra till Theologiens fält hörande
vetenskapsgrenar, är här endast frågan om deras bemödanden att åt
försvaret af det specielt Romerska i lära och ritus skaffa
vetenskaplig halt eller åtminstone skenet deraf. Det kan nemligen
aldrig vara deras allvar att öfvertyga, d. ä. öfverbevisa de
verkligt lärde bland protestanterna, utan att blott inför de mindre
lärde eller alldeles olärde vinna bevisningens sken och
såme-delst (enär dessa olärdes antal är det vida största) åt den
Romerska kyrkan värfva och bevara pluralitetens respekt. —
Sådan är nu verkliga ställningen. Genom en mängd utmärkta
isynnerhet Tyska protestantiska theologer — en Stahl, en
BrÖ-mel, en Dietlein, m. fl. — har icke blott Möhlerska verket,
och således det yppersta, som kunnat till Apologi för det
Romerska lärosystemet och till skada för det protestantiska
åstadkommas (samt derigenom tillika de vida svagare försöken
af en Rintel, en Reinkens, o. a.) vetenskapligen tillintetgjorts,
utan på samma gång har äfven den oändligt rika
sanningsfon-den af det Evangeliska systemet ytterligare ådagalagts.
Men huru visa sig nu i det kyrkliga lifvet frukterna af
dessa vetenskapliga segrar? — Ej blott med ökad käckhet och
trotsighet framgår den Romerska propagandan, utan ock med
ökad framgång
I sjelfva England, vetenskapens och upplysningens
förlof-vade land, visar sig klarast, huru mycket dessa makter betyda
emot dem, hvilka Rom har under sitt befäl. — Och med
sådan e exempel månne verkligen vi skulle kunna göra oss säker
räkning på den hos oss rådande bildningens motståndskraft?
Att man skall «die Geister auf einander platzen lassen»,
är icke blott ett Lutherskt ord, utan ock, rätt förstådt, en
ganska Luthersk, frisinnad och högsinnad, tanke. Dermed kan
nemligen icke menas, att lögnens ofta rätt mäktiga andar skola
tillstädjas att ohämmadt Öfva sin inflytelse bland de omyndiga,
utan dermed måste förstås, att «die Geister», de som å ömse
sidor hafva tankens och kunskapens och ordets makt, må mäta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
