- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
160

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

partierna gifves ej eller har ej kredit, emedan dock något hvar
hörer till ettdera partiet. Hvarje försök att vara rättvis måste
dock vara ett försök att ställa sig utom partierna. En
Acade-micus, som talar för Gymnasiernas rätt, bör ej anses vara
bunden af parti — Och likväl är det just Universitetets bästa,
som med detta nit för Gymnasierna åsyftas, eller rättare,
begreppet af motsatta interessen försvinner här alldeles vid ett
grundligt betraktande af saken. Universitetets interesse för
framgången af dess egen verksamhet måste innehålla, att det
med lika värma omfattar den förberedelse, som gör denna
framgång till den största. Möjligheten häraf har till vilkor, att
allt, som befordrar elementarbildningens ändamålsenlighet,
un-derstödjes, allt som hindrar den, undanrödjes. Universitetet
kan och bör härvid kanske endast, eller åtminstone i första
rummet, sörja för, att allt, hvad i dess egen inrättning kan
för dessa ändamål vara af vigt, behörigen ordnas. Hit hörer
framför allt, att den opinion, som vid Gymnasierna råder om
visheten af stadgarna för Akademisk medborgarerätts vinnande
samt om samvetsgrannheten af deras efterlefnad, må vara af den
beskaffenhet, att så väl lärarena hållas vid mod och lust att
troget uppfylla sina pligter, som ock lärjungarne att med
förtroende och god vilja begagna denna undervisning.

Huru förhåller sig i idéen Gymnasiet till Universitetet?
Detta förhållande hvilar på en nödvändig öfvergång i
ynglinga-lifvets utveckling. Det är den andra öfvergången. Den
första är från barndomens period, infantia, den i inskränktaste
mening så kallade skolans område. Gossen är ännu i sina
studier alldeles ofri. Honom tillerkännes ej förmågan att ens i
detalj sjelfständigt bedrifva sin bildning. För honom sörja
andra; att han lyder med nöje och till sitt bästa, vare de
visares omsorg. Adolescentia är en ny period af lifvet. Der
framstår och erkännes den försökande, men ledning behöfvande,
dock genom skolan visligt förberedda kraften. Denna period
är Gymnasiibildningens. Den tredje, juventus, erkännes mogen
att sjelfständigt välja sitt mål och fullända sin bildning. Uni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free