Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orätt aktas vara det på den grund, att de gamla språken vore
företrädesvis för prester nödiga — skulle lemna sitt primat åt
någon annan mera omedelbart nyttobringande studiisfer; icke
heller såsom vore q van ti teten af den theologiska bildning, som
vid Gymnasierna meddelas, större än som andra än blifvande
prester behöfva. Fastmer är jag öfvertygad, att de klassiska
språken äro, såsom de intellektuella krafternas rikaste
utvecklingsmedel, för all verkligt lärd bildning väsendtliga, liksom
christendomen är grunden för all bildnings sanna anda och
syftning. Men väl torde få medgifvas, att icke mindre i den
föreskrifna eller öQiga formen, än i det hos många Eforer och
Gymnasiernas lärarecorpser, såsom tillika Consistoria
Ecclesia-stica, rådande tänkesätt, qvarligger ännu icke obetydligt af
den företrädesvis presterliga rigtning, som var Gymnasiernas
karakter, vid den tid, då hög bildning erkändes ungefar
synonym med presterlig, och då i följd deraf Gymnasierna voro en
slags Stifts-Universiteter; men hvilket förhållande ej nu mera
bör ega rum*).
Då således åtminstone för mig är omöjligt att tänka mig
ett annat medel till verkligt häfvande af den våda eller säkra
skada, som måste vara följden af Akademiens mångberörda
profningsrätt, än denna slutpröfnings öfverlåtande åt
Gymnasierna sjelfva, så återstår att nogare granska de inkast, som mot
*) En revision af gymnasiiförfattningen — och framförallt en äkta
liberal anda hos dess målsmän — vore jost bland de mest önskvärda ting.
Dock är detta ämne i sig så stort, att bestämdare förslag till de
förändringar, som rätt skalle uttrycka och garantera Gymnasiernas karakter af
allmänna Elementarläroverk, måste höra till ett eget kapitel. Det vissa
är, att en sådan revision, rätt utförd, långt ifrån att inskränka
Gymnasiernas egenskap att vara äfven prestbildningens förskolor, skulle fastmer både
förädla deras kraft i detta afseende och höja presterlighetens kredit. Det
hörer till protestantismens, d. ä. den rationellt religiösa forskningens äkta
christlighet, att den vill väcka medvetandet af allas presterliga kallelse,
eller, bestämdare uttryckt, af det presterliga i alla kall. De många, som
torde le åt detta hierarchiska yttrande, få förlåta, att vi tillsvidare ej anse
deras ståndpunkt särdeles hög, eller höfligare, att vi anse dem hafva en
ännu ursäktlig obekantskap med christendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
