Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu fått det och vår Vitterhet såmedelst sitt banér, var det väl
nödigt, att isynnerhet den auktoritet, som bland annat sattes i
spetsen för vården om vårt Språk, i sjelfva sitt motto
rättfärdigar detta sitt primat.
Snille och Smak! Detta lilla ordet «och» tillkännager, att
i den tanke, man med dessa ord ville uttrycka, de tvenne
begreppen dels hvar för sig antagas äga en isolerad
sjelfständig-het, dels att de sinsemellan äro af lika vigt och värdighet, dels
att de i förening konstituera källan, fältet och regulativet för
Akademiens varande och verkande.
Oförgripligen må man väl yttra den misstanken, att man,
utan särdeles grundlig besinning, lät en då allmän ehuru
något ytlig åsigt gälla, menande med snille en hos vissa
individer sig visande utomordentlig grad af de dock allom gifna
själsförmögenheter, men som i sitt användande dock lätteligen
lät sig förleda till excesser, hvarföre en annan utom densamma
sig befinnande makt, Smaken, fått uppdraget att hålla den
förra i tygeln, samt, i och med denna modererande förmåga,
tillika den positiva egenskapen af något som kallas behag,
innefattande det i sig angenäma jemte attentionen för det
con-ventionellt godkända. Så var väl tanken, men att den var
ohållbar, detta insågo alla de visare och ville derföre i den nu
sanctionerade frasen inlägga en åtminstone skenbart antaglig
mening.
Redan långt förut hade ordet Snille från sin ursprungliga
generella betydelse af själskrafternas hurusomhelst beskaffade
art (analogt med ordet ingenium) således utan all bestämning
af en det allmänna måttet öfverstigande begåfning — då t. ex.
man kunde tala om ett svagare, ett trögare snille, och då
allra-minst kunde bli fråga om att åt en person gifva namn af ett
Snille — öfvergått till den, som stadfastades genom
upptagandet i Akademiens valspråk. Men den grad af högre
begåfning, som fortjente snillets namn, var härigenom icke bestämd
och ännu mindre dess relation till begreppet af ordet Smak,
hvilket deri ställdes såsom snillets collateral, samt genom ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
