Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och slutar med att «ur egen tillfällig erfarenhet» erkänna, att
»medelmåttan, gynnad af händelsen med detta företräde, vinner
derigenom någon gång begreppet om en förädling af seder och
språk, hvarifrån medelmåttan, sluten inom umgängets lägre
kretsar, icke ens gissar huru långt hon aflägsnar sig».
Det vore dock väl tänkbart, att den senare medelmåttan,
oförvillad af den der högre umgängeskretsens möjligen falska
och ytliga smak, skulle, genom ostördt begrundande af ämnet,
lyckligare än den förra, hafva förmått »utreda och fästa»
begreppen om Snille och Smak och om deras inbördes
förhållande.
Äfven en annan, inom sin krets likaledes för eget snille
högt uppburen auktoritet, har gifvit oss om snillet följande
lika klara som genialiska upplysning: «rörande snillet förhåller
det sig så, att den som icke har det, kan icke definiera det,
och den som har det, definierar (beskrifver) det icke; ty han
skulle i samma stund förlora det Man kan derföre säga om
snillet, att det är — det icke definierade, icke ens beskrifbara
eller definibla. Kan man kalla detta en definition på snille, så
är den det blott med vilkor att icke vara det (Skandia, B. I.
H. 2, s. 261).» — Ännu en författare, icke inseende det
snillrika i denna snilleförklaring, likasom ej heller i de
snillealster, hvilka ur samma källa härfiutit, förleddes deraf att
öfver ämnet yttra några strödda betraktelser (se C. J. L.
Almqvist, såsom författare i allmänhet och såsom theolog
isynnerhet skärskådad af C. E. F. Förra H. ss. 28 ff.), ur hvilka —
ehuru icke vid tillfället afseende den nu ifrågavarande
distinc-tionen, men dock med ämnet beslägtad — likväl nu ett
utdrag må tillåtas:
«Har ej ordets konst sin grund och sina vilkor i ett eget
så väl receptivt som produktivt anlag, eller en egen kraft i
själen, hvars antingen ursprunglighet eller grund i en ännu
djupare själsenhet icke torde behöfva undersökas? Förutsätter
ej dess begrepp skönheten, så att dess receptiva sida vore
skön-hetssinne, dess produktiva skönhetsskapande kraft, Snille?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
