Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gad vet ändå om jag fann på det rätta.
Den som har mycket läst, bör mycket glömma
Och blott behålla det, som sjelft sig bygger
Ett skönt palats uti hans l^ertas hjerta;
Hans rika lastslott blir ett packhas eljest,
Och ingen sann och grundlig lärdom vinnes.
Och trohet? — Jag har svagt förtroende
För den, som «blott i nattens skymning vågar»,
I mörkret, som ju «ack! är hjertats snara»,
Att helga, som det heter, ositt förbund».
EN ÖRN.
Illa din lexa du mins — det der är ett qväde om fjäriln.
Fåviskt gifver du kärlekens namn åt en låga, som fladdrar
Lika förtjust kring tusende ting och som ej i den ende
Älskade känner sin hrand, sig sjelf, oaläckelig vorden.
PRINSESSAN.
Jag vill ej disputera det, herr örn!
Det är för lärdt för mig och sticker af
Emot min känslas granna rosenhimmel,
Som skuggans natt i skogen här bakom mig
Emot den sköna taflan der, — du himmel!
Jag kunde kyssa dig, så vacker är du
(Och, oss emellan, vill det säga mycket),
Så blå och vänlig som en moders öga —
Och sakta simmer fram mot Ararat
En annan massa berg, men glänsande
Och vexlande, som berg i drömmen synas —
De vilja kanske spegla sig i Yan —
Hur deras silfver stilla smälts till guld
Och till rubiner. Dit är än en stund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
