Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dagens storhet manar mig att nu,
Just nu mig yttra. — Gud! der är hon åter.
(Dido kommer. Aeneas vill gå.)
DIDO.
Hvarthän, min hjelte? Dido ber dig staåna.
AENEAS.
Nej, äfven detta bröst har rätt till luft. (Går.)
DIDO.
Så? äfven detta bröst behöfver luft?
Och sedan sucken: «Gud, der är hon åter!»
Men först af allt det hulda ord, den fånge,
Som oförsedt sig bröt ur hjertats fängsel:
crAck hon är närmre än ers höghet tror!»
O, denna fånge redan hölls för länge. .
En allmän amnesti vill Dido vinna
Åt honom och åt hela hans komplott.
«Ack, hon är närmre än ers höghet tror!»
Det är som solen klart — och varmt som solen,
Med ljus och blommor pryder det all verlden.
Karthago! goda stad! hur skön på en gång.
(Hon blickar utöfoer nejden.)
Hur gyllne möter du min blick! och hafvet,
Se dansa icke skeppen derP — Hur sött
Det goda folket, mina barn, der hvimla.
Der går domprosten sjelf, den goda mannen,
Och midt emot borgmästarn och hans hund.
De gå till rådstun visst att skipa lag. —
Ack, Dido lag och rätt och allt förgätit;
Derför skall mer än rätt dem vederfaras:
Nåd, nåd, skall öfversvämma stad och haf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
