- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 7. Vitterlek /
164

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genomskimra dikten. — Så är dock här förhållandet. Under
det att för skådarens öga brokiga scener hvimla, i en
ungefärlig enlighet med sagan, besväras hans tankeförmåga af den
andliga lärdomsskatt, som derunder vill anses ligga fördold,
men utan elementernas harmoni sinsemellan eller till bildande
af helhet inom någotdera gebitet, och ännu mindre af ett
gemensamt helt. Huru t. ex. skall det lyckas att på en gång
— då vi för våra lekamliga ögon se de der gastarna, eller
de der röfvarena, eller de der kaptenerna, i deras naturliga
gestalter — tillika förstå och känna, att de representera osinnliga
begrepp och uppbyggeliga sanningar? — att således de
röf-vare, som handgripligen bortfört prinsessan, jemväl äro de
fördomar och böjelser, som hänfört och på villovägar fort den
mot sådana makter icke tillräckligt starka eller bevakade, och
att befriaren, den ganska fenomenala Peter, tillika är den af
hjeltesinnets beundran hos henne väckta kärlekens kraft och
seger öfver de der hänförande potenserna? Eller ännu värre:
då de der tvenne kämpande gastarna tillika utgöra en dubbel
allegori, nemligen l:o den inom Peter pågående striden mellan
den falska ärelusten och det slutligen segrande äkta hjeltemodet,
och 2:o tvenne politiska tidsandars, monarchismens och
de-mocratismens, strid och deras slutliga försoning genom
mer-berörda äkta heroism? Naturligtvis (ehuru tillika ganska
onaturligt och isynnerhet odramatiskt) är det hufvudsakligen genom
monologer, som förf. försöker att på en gång låta oss bekomma
skådandets njutning och lärdomens nytta. Huru otympligt,
och således i begge afseenden otillfredsställande, detta försök
merendels utfaller, må åtminstone genom ett exempel visas,
bland de många som erbjudas. Det är en scen, hvartill Peter,
vid sin slutliga ankomst till Adna (Armeniens hufvudstad) är
vittne, och ett inflytelserikt vittne. (Man bör förut veta, att
konungen, ångrande sitt förhastade löfte om hittelönen till den
bortröfvades återskaffare, sjelf gifvit sig ut på spejarefård. Nu
se vi honom tomhändt återvända, okunnig om de under tiden
uppkomna folkliga agitationerna.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/7/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free