Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedan tidigt frän föräldrahuset van att se
personer under hvaijehanda omständigheter, föll det mig
icke in ens att öfverväga om det passande eller
opassande i att ijag så godt som midtpå landsvägen
gjorde bekantskap med en ung militär. Jag var
visserligen icke mer än tjugufem år, men en enka
med små barn vore ju alltid säker på aktning.
Löjtnant Klein blef alltså emottagen, och mellan oss
uppstod följande samtal:
•Det torde synas påfluget, min fru, att jag
inblandar mig i edra angelägenheter, men hvar helst
jag ser fruntimmer och barn, som kunna behöfva min
hjelp, låter jag ingenting afhålla mig från att erbjuda
den».
•Det är hedrande för herr löjtnanten. Skulle
något gått sönder på min vagn?»
•Icke ännu, men om ni reser några mil till
med den, så går den så fullkomligt i kras att den
icke alls kan lagas. Huru har ni kunnat våga er ut
med ett sådant åkdon på, såsom jag hört sägas, en
40 mils resa?»
•Det har skett på inrådan af handlanden och
gästgifvaren * * gk * * i Ljungby, som försäkrade att
min egen lilla kalesch, hvilken jag medfört från samma
hem, dit jag nu återvänder, icke skulle hålla ihop
fem mil. Han föreslog derföre en byteshandel och
öfvertygade mig, att om denna så enkla vagn icke
kunde mäta sig i utseende och beqvärnlighet med den,
som jag lemnade, så kunde jag åtminstone vara säker
på att komma fram med den.»
•Nå, jag skall lära den der kanaljen jag att byta
åkdon med fruntimmer.... Vill ni anförtro mig
denna sak och dröja öfver här på Ingelstad till i
morgon förmiddag, så skall ni få hit ett åkdon, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
