Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var ej i stånd att begripa hvad baronen funderade på så
djupsinnigt.
”Hur är det, herr baron,” frågade hon efter en stund, ”jag
tror ni är ej hemma? Bekänn hvar er inbillning svärmar
omkring! Jag har ej förut funnit er vara älskare af drömmar.”
”För ingen del, mamsell St—hal! Jag är fullkomligt
vaken och äfven hemma, så helt och hållet hemma, att jag
sysselsatte mig med mitt eget obetydliga jag/
Julie bet sig i läppen, men som hon fruktade att
baronen skulle smickra sig med att hon gaf uppmärksamhet åt hans
ovanliga köld, fortsatte hon helt okonstladt:
”Nå, jag skall omtala någonting trefligt. En mängd
längre bort boende ungdom, som också är bjuden till bröllopet,
kommer hit ett par dagar före midsommar, hvarefter vi alla, en
vacker karavan, följas åt till den stora högtidligheten på
prostgården/
Vid ett annat tillfälle skulle detta hafva roat baronen
ganska mycket, men nu blef hans svar blott ett enstafvigt:
”Såå!”
Den värde baronen hade säkert någon krigslist i sinnet
mot Julie, men hon var väl så spetsfundig som han och
för-blef likgiltig.
”Klockan 6,” fortsatte hon programmet, ”sker vigseln,
derefter dans halfva natten, och följande dagen middag för
ortens äldre herrskaper, samt troligen dans på aftonen. Det blir
ju ytterst trefligt?”
”Visserligen”, svarade han, ”har man rättighet att tro så,
om man har godt om förhoppningar och lynnet är disponeradt
för en grardtur åt Arkadien. Parole d’honneur jag ändå
begriper huru jag som herde skall taga mig ut bland så många
omaskerade herdinnor/
”Jag ger er ett råd !” svarade Julie rodnande af flera
rörelser.
”Nå väl, min nådiga?”
”Blif hemma och utgör min fars och brors sällskap!”
”Det är ett råd att tänka på, men” — nu följde en paus och
en blick, båda talande — ”men troligen icke att efterkomma.”
I en ny generad sinnesstämning gick man hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
