Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återställa paradiset på jorden. Den naturforskning, som icke
är religiös, fridstiftande mellan menniskan och naturen, måste
liksom hvar religion, som ej är fridstiftande mellan Gud och
menniskan, hylla egoismen och förstörelsens princip. I den
dubbla betydelsen af orden: kultur och paradis, antydes, att
det jordiska och andliga framskridandet äro oskiljaktiga, ja,
enligt naturens lagar, måste det förras tillväxt föregå det
sed-nares blomning.
Äfven då menniskan icke uppsåtligen är fiendtlig emot
naturen, gifves knappast något, som djupare ingriper i ett
lands fysiognomi, än menniskans besittningstagande af det
samma. Vårdslöshet och okunnighet stifta fullt ut så
mycket ondt i verlden som elakhet; högre insigt är villkoret för
allt framskridande. Vilden, stolt öfver sin råa kraft, krigar
med hela den organiska naturen; nomaden vårdar blott hennes
ena del; men, fiendtlig mot vegetationen, undergräfver han
medlen för sitt eget bestånd. Endast åkerbrukaren, som
omfattar hela den organiska naturen, kan komma i åtnjutande af
kulturens högre fördelar. På samma jordyta, der en vilde,
tillbedjande sina fruktansvärdaste naturfiender, ss. ormen,
fiskan o. s. v., uppehåller sitt usla lif, lefva 10 Nomader
visserligen ett lyckligare, dock oroligt lif, dyrkande vänare
makter, stjernorna och de med sig förbundne djuren. Men, der
10 nomader kunna lifnära sig, der kunna 100 åkerbrukare
verkligen lefva, omfattande det hela först höja sig till all
varelses källa — och söka så sin egen som naturens
pånyttfödelse. Som nomaden fördrifves af åkerbrukaren, allt sodan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
