Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veckla naturen, hvilket förblir lika fåfängt som en sednare
tids bemödande att förklara den samma ur sig sjelf. Der>
före blef hela den äldre naturforskningen, i allmänhet
betraktad, med sin djupa analys af själens förmögenheter, med alla
sina ädla ansträngningar, en vetenskaplig hedendom, ett
tjusande skimmer öfver tingens yta, som snart förbleknade;
redan i Hellas’ sednare dagar blef det bortskymdt af
sensualism och materialism, som alltid göra sig högst gällande, när
allmänheten tillvällar sig domsrätt i vetenskapliga frågor. Att
den forn-grekiska naturkunskapen icke härflöt ur sin
renaste urkälla, bevittnas äfven deraf, att hon icke under hela
medeltidens långa skymning förmådde tända något klarare
ljus; men hvarje den eviga sanningens gnista uppflammar till
en låga, som icke släckes. Vetenskapen måste derföre börja
ånyo, blifva barn på nytt, för att verkligen intränga i
naturens mysterier. Detta steg togo de nämda så kallade
Botanikens fäder i sextonde seklet, som icke voro sin tids
skola-stiska lärda (ty dessa hafva nästan alltid föraktat det stora
i naturen för dess enkelhet), utan några obemärkta tyska
skollärare, som lefde för och ibland det evigt ungdomliga:
blommorna i menniskolifvet och på fälten. Hos dessa sednare
hänför oss detta mod till försakelse, detta hängifna
betraktande af det gudomliga i naturen, af naturen i hennes
sjelfverk-samhet, eller, för att tala med Aristoteles, «växtsjälen i hennes
stilla slummer«. Äfven deras beskrifningar, ehuru ofulländade
i jemförelse med vår tids tekniskt fulländade, men efter läst
afslutade, dagsverksarbeten, läsas med nöjo, om man har mod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
