Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kraft att försätta sig in i deras tankegång, ty de
uppfatta just det lefvande, det med själens öga mer än
kroppens förnimbara. Utan allt system äro likväl deras arbeten
något helgjutet *), fast i råa former; ty de äro frukterna af
ett helt lifs rastlösa forskning; i våra dagar utminutera vi
hvarje fynd, bortspilla ofta våra bästa krafter på dessa
strö-skrifter, som endast läsas för dagen eller alls icke, vår tid
mer med lån och öfversättningar från främmande språk, än
från naturens.
Men, liksom våren omärkligt mognar till sommar och
gulnar till höst, så förrunno äfven dessa Botanikens
ungdoms-dagar, och en mannaålder inträdde, då man nästan blygdes
för vetenskapens barnsliga oskuld; då denna passiva
naturforskning icke blott syntes för mödosam, utan äfven för
enkel och okonstlad; då man heldre samlade och beräknade sina,
mest genom fädrens flit förvärfvade, materiella skatter (ty
dessa gå i arf, men aldrig andan, som endast inströmmar
från den lefvande naturen sjelf **]) och sökte så mycket, men
med så litet eget besvär, som möjligt öka de samma lika
med Botaniska folianternas ålder i Bauhinernas, Morisons,
Raji dagar; då man trodde sig växt den gamla läromästaren,
*) Deras problem var sammanbindandet af deu inhemska
vegetationen med den forn-grekiska Botaniken. Med Mathiolus var
detta löst och denna period afslutad.
**] Detta må lemna svar på den så vanliga frågan, då Botanisten
genomvandrar ofta besökta trakter, om der kan vara något nytt
att finna? A nej, det finnes så mycket gammalt att lära. Och
detta varar så länge som vetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
