Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mening, men få inse dess djup; det är naturens egen bild,
man ser i språkets spegel. Vore Linné blott hufvudman för
en ny skola, — kunde Linné utan missbruk af dess namn,
liksom Jesuitism af ett ännu högre, någonsin blifva koryfé
blott för en fraction af naturhistorici, då vore hans ära
tvetydig; men nu kan icke lärdomshistorien uppvisa någon
reform så «vere catholicae *) som Linnés; nu finnes i den dag,,
som är och komma skall, ingen Botanist, som icke villigt
erkänner Linnéanska grundsanningarne (de hätskaste fiender till
Linné, f. e. Heister, Grantz, Medicus, hafva ej sökt
förneka, blott förringa dem), och ändock voro de förut ej klart
utsagda **) eller tillämpade, — och si! denna ära är väl den
*) Så ansåg Linné henne äfven sjelf och benämner dem, som icke
autogo hans helt och hållet nya nomenklatur, för ”kättare”.
Löf-ling, Linnés käraste discipel, gick i Spansk tjenst, med
bibehållande af sin religion, — och måste således der vara en misstänkt
person; men i Löflings af Linné utgifna och till Hans
Rättrognaste Maj:t Ferdinand den VI dedicerade Resebeskrifning
försäkrar Linné sig åtminstone kunna ”trotsa alla villoandar i
Floras rike, att ingen deruti skulle göra honom till kättare”.
**) Härmed vilja vi likväl icke förneka, att enskilde (liksom flere före
Luthers reformation) anat och förutsagt, hvad Linné utförde, i
synnerhet Jungius, ja, till och med det mer tillfälliga, såsom
Linnés sexual-system, var af Burckhard i dess Epistola ad
Leib-niziunij JVolfenbiiitel iyo2, klarligen profeteradt. Ty så måste
alla idéer först enklare anas, sammanbindas ofta i ett dunkelt
medvetande, innan de klart framblixtra; så bildas molnen af
töcken och hoppackas, innan de alstra åskstrålen; men man besinne
härvid blott, att dessa töcken först uppstigit från jordens
dimmor-, så ock de högre idéerna ursprungligen från den lägre cr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
