Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den äran blef Sverige, som förut ej deltagit i vetenskapens
utbildning, förbehållen att fostra denna man, torde af dem,
som känna vanans, tidslynnets och auktoritetstrons icke blott
förtryckande utan ock förblindande magt, till icke ringa del
tillskrifvas den omständigheten, att den starka natursonen der
uppväxte fri från dessa band.
Föregående exkursion i Botanikens historia eger väl icke
något nödvändigt samband med sjelfva föremålet för denna
afhandling; men hon är dock föranledd deraf. Öfver
Aristoteles sjelf kunna vi yttra oss desto kortare, då vi öfver ett
så uttömdt ämne svårligen kunna säga något nytt. Vanligen
förbigår man honom likväl alldeles i Botanikens historia och
börjar densamma med Theophrastus Eresius; men
lärjungen är icke öfver mästaren; derföre bör man gå ännu ett
steg tillbaka: till naturalhistoriens grundläggare, Aristoteles.
Vi veta väl, att han hos en del naturforskare är illa
anskrif-ven; men onekligen kommer han alltid att intaga ett högt
rum bland vetenskapernas största snillen; vi hafva ansett för
en pligt att söka göra honom rättvisa. Omfattande hela
vetandets förråd, som redan på Aristotelis tid var betydligt,
men en kaotisk blandning af dess skilda elementer, ordnade
han dessa till bestämda discipliner, ingjöt i dem en lefvande
anda" och lyfte de flesta till en höjd, som ett årtusen icke
förmådde öfverstiga. Nyare Filosofien erkänner i honom sin
mästare; Naturalhistorien måste alltid i honom vörda sin
fader. Måhända skola genom denna föreningspunkt dessa
båda forskningens aristokratiska bröder, som i striden om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>