Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi dock, att hon då börjat odlas i Italien *), som vittnar, att
hon varit ansedd för kulturväxt.
Vid vetenskapernas började restauratiou, då man sökte
på riktig väg grundlägga naturvetenskaperna genom
uppsökandet och bestämmandet af de gamles under medeltiden
nästan helt och hållet äfven till namnen förgätna naturalster,
var väl ingen växt, som gjorde mera bekymmer, än de
gamles Faba iEgyptia, — ty hon var då redan försvunnen ur
Egypten. Man fann intet motsvarande i naturen.
Mathio-lus, som icke gerna ville vidgå, att han icke kände allt hvad
de gamle sett och yetat, lemnade deröfver en diktad figur,
uppgjord efter de gamles beskrifningar. Caspar Bauhin (pin.
p. 196) tillstod uppriktigt, att man icke kände, hvad växt de
gamle menat; men han antog för gifvet, att hon måste varit
en Arumart, närbeslägtad med Arum Colocasia, hvartill han
ock af äldre förvexlingar egde anledning. Man finner der
summariskt, liksom hos öfriga de gamles Commentatorer,
fullständigt uppgifna alla skrupler, som denna växts
bestämmande förorsakade. Emedlertid hade redan då genom
Holländska skeppare Clusius från Ostindien erhållit en okänd frukt,
som han med sin vanliga beundransvärda skarpsinnighet
anade vara de gamles Faba segyptia. Sedan Indien blef bota-
*) Någon annan uppgift bestyrker icke vidare detta forhällande.
Sednare har man intet spår till henne uti Italien. Väl berättar .1.
Bauhinus, Lib. 38. c. 441, som ett rykte (”sunt qui
Venetiissatam vidisse — affirment”), att hon skulle vid hans tid varit
odlad i Venedig; men det är aldrig sedan bestyrkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
