Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattande af det vasendtliga i sak. Aristoteles, Theophrastus
m. (1. bildade inga sådana. Detta är förklaringen, hvarföre
för de äldsta vetenskapliga namnens uppkomst och bildning
gälla samma lagar som för folkspråkens. Allt bemödande
att i dessa införa våra nya vetenskapliga namn har hittills
varit förgäfves; endast frisk naturpoesi och religion fortlefva
evigt på folkens läppar. Blott någon gång i förbigående
tillåta vi oss jemförelse med nyare språkens benämningar,
ehuru de Svenska f, e. för oss Svenskar kunde ega intresse,
hvilka vi derföre skola egna en egen uppsats.
Ytterligare utesluta vi alla fdosofiska undersökningar om
språkens ursprung; alla rent linguistiska f. c. om en del
oamns. nedstammande från ett gemensamt urspråk, ehuru de
mer utmärkta naturalstren måst vara bland de första föremål,
som cgt egna benämningar, — och någras, just de mest
oförklarligas, öfverensstämmelse i flora Europeiska språk,, utan att
bestämdt kunna påstås vara lånta, lätt; kunde gifva anledning
till sådan utsträckning. Men för Botanisten eger del, föga
intresse att känna hvarken de ursprungliga radicerna eller
dessas primitiva betydelse, utan blott dm, som är afsedd vid
namngifningen; inse den metafor, som ligger till grund för
deras ö(verflyttningar till ett bestämdt föremål. Vi anse del
just vara ett fel i den gängse ctymologien, att man ej
företrädesvis sökt detta, Ty ickc kan det ligga någon vigt på
en etymologi, om man förbiser den idé-association, som
der-för ligger till grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
